Ett förhållande

 

I morgon kväll inleds adventstiden och den fyra veckor långa julfastan. Jag hör till dem som har ett särskilt förhållande till denna period under året. Om någon frågar om min favorittid i kyrkoåret skulle svaret bli advent.

Två linjer flätas samman under de veckor som ligger framför – Kristi första och Kristi andra ankomst. Det gör advent till en tid laddad med väntan, men också en tid när kyrkans väsen framträder som aldrig annars. Kristendomen börjar med slutet. Genom kyrkan strömmar framtiden in i världen. Advent är en tid när hoppet börjar leva och anden på nytt blir brinnande.

Fastan som förberedelse för julen, och för tidens slut, ges oss för att tanken, som blivit trött och trög, skall återfå sin klarhet. För att orden, förbrukade och slöa, skall slipas på det heliga Ordets egg och en ny skärpa infinna sig i det talade.

Comments are closed.