Fastan och kärleken

 

Hur skall man förhålla sig till sin fasteregel om man får gäster, eller om man blir inbjuden till någon?

När Abba Silvanos och hans lärjunge Zacharias en gång besökte ett kloster, fick de lite att äta innan de lämnade. När de gick vidare fann lärjungen vatten längs vägen och ville dricka.

– Zacharias, det är fastedag i dag, sa Abba Silvanos.
– Men vi har ju ätit tidigare i idag, sa Zacharias.
Abban svarade honom:
– Det vi åt var av kärlek, men låt oss hålla vår egen fasta, mitt barn.

 

Låt din vilja ske

 

Linus Brengesjö, pastor i S:t Peters kyrka i Stockholm och medlem av Ekumeniska Kommuniteten, höll i onsdags ett uppskattat föredrag över ämnet ”Min resa till John Wesley”. Han berättade om hur olika erfarenheter i hans eget liv hade fallit på plats i mötet med den spiritualitet han funnit hos Wesley.

Föredraget avslutades med en bön av John Wesley, som vi får göra till vår denna fastedag:

Kristus jag överlåter mig själv till dig.
Låt din vilja ske var du än ställer mig,
i allt jag gör och får utstå.
Låt din vilja ske när jag är bedrövad eller tillfreds,
när jag har för mycket att bära eller känner mig överflödig.
Låt din vilja ske när jag är uppskattad
och när jag är åsidosatt,
när jag har allt eller saknar allt.
I alla förhållanden vill jag stå till ditt förfogande.
Så vill jag att det skall vara.
Hos dig hämtar jag min kraft.

 

Bön för kopter

 

El-AdraVi ber denna fastedag för våra bröder och systrar i den koptiska kyrkan i Egypten, som lever med ständiga hot om angrepp.

I söndags utbröt skottlossning i i El Adra-kyrkan (jungfruns kyrka) i Giza i Kairo, mitt under pågående bröllop. Två män kom in och sköt ihjäl 4 personer, två äldre och två unga. Begravningarna hölls i måndags. 18 personer skadades allvarligt. Attacker som dessa mot de kristna i Egypten har kommit att höra till vardagen.

 

 

Att städa upp

 

Askesens negativa sida: det enda vi kan hjälpa till med är städningen av rummet, och även då släpper vi bara motvilligt ifrån oss de flesta föremålen.

Gud ensam förser med, och betalar för, den nya inredningen.

(Hans Urs von Balthasar)

 

 

Christe eleison

 

På veckans första fastedag ber vi en av de äldsta av alla kristna böner:

Kyrie eleison. Christe eleison. Kyrie eleison.

Om detta åkallande av Jesu namn, säger munken från östkyrkan:
“Tänk inte på att du åkallar det, tänk bara på Jesus. Säg hans namn, mjukt och lugnt.”

 

 

Styling?

 

Vi har den här veckan läst ur profeten Hesekiels trettiofjärde kapitel och samtidigt från Första Timotheosbrevet. Texter som båda ger korrektiv och vägledning när det gäller ledarskap.

Medan kompetens är signalordet i vår tids ledarskapskultur, är karaktär sökordet när Bibeln efterlyser goda ledare.

“De vallar bara sig själva”, är profeten Hesekiels kritik av de ledare som inte är fria från sig själva. Och slutsatsen av Paulus ord till Timotheos går knappast att missa: det är bland dem som älskar det fördolda livet med Kristus hos Gud som kyrkan bör söka sina ledare. Ett uppdrag som måste bäras med bävan – att vara människornas herde – får inte hamna i händerna på den som är mer upptagen av styling än autencitet och gärna ser titeln ledare på sin framdörr.

 

Väck mitt öra

 

Vår regel uppmanar oss till en ”kontemplativ livshållning” i vardagen.

Vad menar vi? I några enkla ord gav oss gårdagens evangelium ett svar. Vi läste om Maria av Betania: Hon satte sig vid Jesu fötter och lyssnade till hans ord. (Luk 10:38-42)

Det uppmärksamma lyssnandet till Jesu röst i evangelierna är hörnstenen i all kristen spiritualitet. Därför ber vi ofta i morgonbönen med ord från profeten Jesaja: ”Herre, väck mitt öra till att höra så att jag lyssnar på lärjungars vis!” (Jes 50:4-5)

”Maria har valt den goda delen”, sa Jesus.

Han är själv den “goda delen”. Därför utbrister vi med David: ”Herren är min andel, min bägare!” (Ps 16:5)

 

 

Staden på berget

 

I går, i solnedgången, anlände jag till Assisi. Broder Michele från Boses fraternitet i Assisi tog emot på tågstationen. Ett kärt möte!

I dag infaller en av årets största festdagar i staden på berget: man firar sin egen son, den helige Franciskus.
Och hans namne från Vatikanen kommer på besök!
När Jorge Bergoglio berättade vilket namn han avsåg att ta som ny påve, framhöll han också vilken Franciskus han ville uppkalla sig efter. Guds lille fattige, som vände upp och ned på världen på 1200-talet. Bergoglio är på god väg att göra samma sak. Med samma livsfilosofi. Samma förening av glädje och omutlighet. Och samma kärlek till evangeliets enkla liv.

Frans i Assisi

Senare:

Med tillgivenhet och förväntan togs påven Franciskus emot i Assisi. Det var ett besök i genuin franciskansk anda, och många känner av de förnyelsens vindar som blåser genom kyrkan.

I frestelsernas töcken

 

Vad ska vi göra när vår själ förmörkas av det dunkel som finns inom oss, så att vi berövas all tröst; när nådens ljus fördunklas av frestelsernas töcken; när kraft och glädje flyr oss och en dimma hindrar vår andliga klarsyn?

”Var då inte orolig”, svarar Isak Syriern, ”försona dig med denna själens ovetenhet, var tålmodig, läs de andliga mästarna, kämpa för att kunna bedja och vänta på hjälp. Ty hjälpen skall komma förrän du vet det.”