Schmemanns vision

 

Intresset har varit stort för det symposium som i dag inleds i Bjärka-Säby om arvet efter Alexander Schmemann.

Schmemann, som var rysk präst och teolog, verkade under en stor del av sitt liv i New York, och är framför allt känd för sitt arbete med gudstjänstens teologi och praktik. Hans stora bidrag inom detta område handlade inte om ett ordo, utan om en vision.

Vad Schmemann på ett unikt sätt lyckades förmedla var visionen av vad vi gör – för vi gör något – när vi firar gudstjänst. Och därmed en vision av vad kyrkan är, och, inte minst, vad världen är och kan vara i ljuset av Pascha, Kristi påsk.

Efter att ha firat påsken 1973 skrev Schmemann i sin dagbok:

Påsk. Stilla veckan. I allt väsentligt ljusa dagar, sådana vi behöver. Och det är verkligen allt som behövs. Jag är övertygad om att om folk verkligen förstod innebörden av Stilla veckan, Påsken, Uppståndelsen, Pingsten, Avsomnandet skulle det inte finnas något behov av teologi. Här finns all teologi. Allt man behöver för sin ande, sitt hjärta, sin tanke och sin själ. Hur är det möjligt att man kan ägna sekler åt att diskutera rättfärdiggörelsen och försoningen? Allt finns i dessa gudstjänster. Det inte bara blottas, det flödar av sig själv i hjärtat och sinnet.

 

 

Comments are closed.