En gång för alla

 

Tredje Moseboken, eller Leviticus, som vi nu börjat läsa ur är en liturgisk handbok, en förlaga till det mysterium vi firar i mässan. I bokens inledning ges instruktioner om fem offer: brännoffer, matoffer, gemenskapsoffer, syndoffer och skuldoffer.

I brödbakningsliturgin inför ökenmässan symboliserar de fem bröd som bakas för att bäras fram i gudstjänstens inledning just dessa fem offer. De är arketypiska och pekar mot Kristus, det fullkomliga offret. När prästen korsat sina händer över brödkorgen – utväljandets gest – med orden Må Herren utvälja åt sig ett felfritt lamm, väljs ett av bröden ut och orden från Hebreerbrevet upprepas: Efter denna Guds vilja har vi alla helgats genom att Jesu Kristi kropp blev offrad en gång för alla. Ett enda syndoffer för alla tider. (Heb 10:10, 12)

Det som i en annan tid och enligt en annan ordning måste upprepas oavbrutet och likväl inte kunde göra ”samvetet till freds” (Heb 9:9), har ”en gång för alla” (Heb 9:26) och genom ”ett enda offer … för all framtid fullkomnat dem som blir helgade” (Heb 10:14).

Ett ord följer oss därför under läsningarna ur Tredje Moseboken: ”Men där synderna är förlåtna behövs inte mer något syndoffer.” (Heb 10:18) Och varje gång vi firar denna verklighet tar vi emot den och gensvarar med eukaristi – tacksägelse.

 

 

Comments are closed.