Konsekrerande tystnad

 

Sex timmar på tåg. Tyst avdelning. Några av dem som sitter här känns väl hemmastadda. Tystnadens konnässörer och försvarare. Andra är noviser. I början av en upptäcktsfärd där horisonter vidgar sig. Först måste man höra sig själv tänka. Det dröjer innan man hör sig själv inte tänka.

Varför känner vi att vi kommer varandra närmare i tystnaden än när vi konverserar? Tystnaden är ett ekumeniskt tillstånd, bortom åtskiljande doktriner skapade av tanken. Medan vi brukar orden för att positionera oss, är tystnaden en förtroendets provins. En plats där vi har tilltro till varandra att förstå det som inte sägs.

”Var tyst, så skall jag lära dig vishet.” (Job 33:33) Liksom vi alla har en historia att berätta om våra liv, har vi alla en tystnad att bevara.

 

 

Comments are closed.