Morgonens lovsång

 

Denna morgon prisar jag dig, Fader, för den uppgående solen som förklarar himlen i öster.

Jag prisar dig med hackspetten i den stora eken, med blåmesen och grönfinken, och med duvorna som byggt bo i den stora tujan. Jag prisar dig med de mörkröda tulpanerna, ståtliga på sina långa stänglar, med de blommande äppelträden och den nyutslagna syrenen, och med alliumlökarna på väg att öppna sina ögon. Jag prisar dig med den nerklippta lavendeln, med salvian och den klargröna björnroten, och med aklejan som väntar på sin pingst. Jag prisar dig med tusen och åter tusen bin, som tjänar din mänsklighet och ärar dig med sin nektar. Jag prisar dig med göken som alltid vet tiden för sin vigilia. Du har gjort oss alla med din hand och tilldelat oss vår plats i din underbara värld.

Barmhärtige Fader, jag tackar dig för att du inte upphör att resa mig upp var gång jag faller. Denna morgon ber du mig inte om något annat än att vara din vän. Att vara din vän är att ta emot din vänskap, med Sonen och den helige Ande, det är att varje dag födas på nytt, i ditt ljus, för att leva i förundran och tacksamhet för din nåd som varar från evighet till evighet.

 

 

Comments are closed.