Theoria physike

Med ”Martas revansch på Maria” inleddes det kulturskifte som gjorde nyttan till det allt överordnande värdet. Att beräknande närma sig världen, att bruka istället för att beundra, binder människan vid begären. Här tar den ofrihet som ofta går under namn av frihet sin början.

En av dem som i modern tid med eftertryck hävdat återvändandet till theoria physike, ”kontemplation av naturen”, som avgörande inte bara för det andliga livet utan för att finna en väg ut ur den kris som hotar vår planet, är trappistmunken Thomas Merton. Han såg tidigt hur det teknologiska samhället med sitt pragmatiska och kvantitativa tänkande gör oss likgiltiga inför det skapades logoi. Och han led av hur denna mentalitet även påverkade det monastiska livet. ”Avsaknaden av theoria physike hör till det som hämmar den andliga tillväxten bland vår tids munkar”, skriver han. 

Andreas Nordlander avslutar sin djupgående reflektion över Maximos Bekännarens skapelseteologi med just exemplet Thomas Merton: ”Han visste att kontemplation i grunden motsätter sig filosofier som ger företräde åt det användbara och pragmatiska i vår relation till den naturliga världen, och att det moderna livet här ställer oss inför påtagliga svårigheter som måste övervinnas om vi ska kunna uppnå kontemplation av naturen.”  

Ett djupare andligt liv är inte möjligt utan övningen i ett kontemplativt förhållningssätt till naturen, menade Merton. Medvetenheten om skapelsens logoi var för honom porten till den kristna mystiken. Merton såg theoria physike både som en konst att odla och en gåva. Odlandet, den asketiska dimensionen, handlar här inte minst om att ”beskära egot” som Andreas Nordlander uttrycker det. Något som är nödvändigt för att avlägsna det som hindrar oss att se allt levande sådant det verkligen är och för dess egen skull.


Comments are closed.