”Lustfylld receptivitet”

Hur ska man förstå det ideal som i den östliga monastiska traditionen kallas apatheia – lidelsefrihet – i relation till Maximos Bekännarens tal om att låta det skapade vara ämne för glädjefull kontemplation?

Apatheia betecknar i litteraturen från ökenfäderna frigörelse från de skapade tingen, men får inte förväxlas med ett avståndstagande från det som väcker uppskattning av naturen och skänker upplevelser av skönhet. Det är snarare, som Andreas Nordlander visar i sin läsning av Maximos, ett avståndstagande från de lidelser som ger näring åt det ängsliga och giriga skrubbande av egot, som reducerar naturen till en reservoar för nytta och nöje. 

En kontemplativ relation till naturen förutsätter att vi själva – våra passioner och projekt – kommer ur vägen. Först då blir det möjligt att utforska skapelsen i en anda av, vad Andreas Nordlander kallar, ”lustfylld receptivitet”. 


Comments are closed.