Namnet Jesus

 

På årets första dag ber vi med ord ur Psaltaren: ”Herre, du har varit vår tillflykt från släkte till släkte … Mätta oss var morgon med din nåd, så får vi jubla av glädje i alla våra dagar.”

För trons människor är tiden inte ett timglas som obevekligt rinner ut. Tid är att Herren kommer. Hans dag närmar sig. Från framtiden kommer han oss till mötes och stillar vår oro för okända dagar. För den som lever i Guds nu, där vår gårdag och vår morgondag finns samlad, leder varje år till större mognad.

Nyårsdagen är en festdag i kyrkans år, men inte på grund av att den är årets första dag utan genom att den är julens oktavdag, den åttonde efter Jesu födelse. Det är omskärelsens och namngivningens dag i judisk tradition. ”Du skall ge honom namnet Jesus”, (Luk 1:31) sa ängeln Gabriel till Maria om det barn hon skulle föda.

Åkallandet av Jesu namn utgör den mest tåliga av alla böner. Den kan bedjas i den form vi lärt från evangelierna: ”Herre, Jesus Kristus, Guds son, förbarma dig över mig.” (Matt 20:30) Eller göras ännu enklare, genom att vi enbart upprepar namnet Jesus. I namnet är liv och frälsning.

Över alla dagar och händelser i våra liv får vi uttala det namn som betyder Herren räddar. På årets första dag, en dag som många förknippar med löften och goda föresatser, framhåller Skriften Guds löfte om liv och räddning genom Jesus Kristus. På sin omskärelses dag utgjuter Jesus för första gången sitt blod för mänskligheten. Vi blickar redan nu fram mot påsken!

 

 

Comments are closed.