Pelagia (d 457)

 

Pelagia blev omvänd till kristen tro genom Nonnos, biskopen i Edessa. Innan sin omvändelse tillhörde hon en dansgrupp i Antiokia och levde ett lättsinnigt liv. När hon vid ett tillfälle passerade dörrarna till den kyrka där Nonnos just höll en predikan, vände de troende bort sina ansikten. Men biskopen såg länge efter henne. Han slogs av hennes yttre skönhet och såg för sitt inre den andliga skönhet som låg framför henne. I sin cell bad han länge för Pelagia. Biskop Nonnos sörjde över att hans egen fattiga själ inte till närmelsevis kunde jämföras med den glans och skönhet som den vidlyftiga dansösen ägde till det yttre.

När biskopen nästa dag undervisade i kyrkan om den yttersta domen och dess följder, kom Pelagia dit. Undervisningen gjorde så djupt intryck att hon fick ett styng i hjärtat. Under tårar och uppfylld av gudsfruktan bad hon biskopen om att få bli döpt. När han såg hennes uppriktiga sinnesändring tvekade inte biskopen att låta döpa henne.

Följande natt visade sig djävulen för Pelagia och ville få henne att återvända till sitt gamla liv. Men hon vände sig till Gud i ivrig bön och tecknade sig med korset. Då lämnade djävulen lämnade henne.

Efter sitt dop samlade Pelagia ihop allt dyrbart hon ägde och gav det till biskopen, som fördelade allt bland de fattiga. Pelagia reste nu till Jerusalem där hon levde i avskildhet på Olivberget under återstoden av sitt liv.

 

 

 

Comments are closed.